Fraemlingen Lyrics

Fraemlingen lyrics

"

Och det kom en man till byn

just den dagen vintern slog till

När den första snön färgat himmeln grå

och man undrade vem det var



Det fanns styrka i hans blick

av den sort dom inte förstod

Den fanns nåt som skrämde, och nåt som bad

det var bara faran dom såg



På en plats där allt står still

där är rädsla större än mod

Där blir otryggheten en egen värld

där en främling inte får plats



Och i yrsnön stod han tyst

när han såg hur det skulle bli

För ur rädsla växer fientlighet

och den vaktar på sitt revir



Och det mörknade igen

och han kände att det var kallt

Blir man född till främling, vad händer sen

och han kände att han förstod



Men i yrsnön stod han kvar

när hans fotspår suddades ut

Det fanns inget att gå tillbaka till

från den dagen vintern slog till



Allt han hörde var sin egen röst

och den sa att han skulle gå

Dit han kommit var det vinter jämnt

men han måste leva ändå



På en väg till ingenstans

såg han livet fara förbi

Han såg död och kärlek och allt han drömt

men han kände att han var fri



Han var fri för han var där

när han ville kunde han gå

Men han måste leva sitt eget liv

kanske var han hemma ändå



Och i yrsnön stod han kvar

när hans fotspår suddades ut

Det fanns inget att gå tillbaka till

från den dagen vintern slog till"