Lars Winnerbã¤ck Om Tiden Vill Ifatt Lyrics

Om Tiden Vill Ifatt Lyrics

Lika mystisk, lika gåtfull som en kyrka längs vägen
Upplyst mellan
träden, ödsligt belägen
Om hösten om våren, i en tyst, blå
natt
Som en fackla, som ett ljus kom du fram till mig där jag satt 


Som ett åtråvärt hopp i en tung tristess
Jag hade nästan
gett opp, det var så grått tills dess
Men du sa att du hörde mig
på radion idag
Du var den enda som kom fram, det var det enda du sa
men

Allt jag ser, allt jag hör
Är din röst, din blick, ditt
skratt
Du har ögon som berusar en natt
Så jag väntar, jag
väntar
Om tiden vill ifatt

Det gick så sakta, tog sån tid,
varenda vecka var ett år
Vi ringde ibland för att fråga hur vi
mår
Tills jag sa "Väntar du på nån eller vill du bli
min?"
Du sa "Vad svarar man på sånt?", jag sa "Man
svarar nog ingenting"

Men lägg armarna runt mig slit ut vad jag
har
Gräv i det dunkla med sök inga svar
För jag lovar ingenting,
det är det enda jag kan hålla
Men jag känner nånting, jag är
så gott som förtrollad av

Allt jag ser...

Du sa
"Vänta lite grann, behåll poserna på
Vart vill du komma
nånstans? Vart ska vi gå, vart ska vi gå?"
Jag sa "Det
finns inga mål, men det finns sätt att ta sig dit
Vill inte komma
nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"

Det var
natt, det var natt, det var äntligen natt
Våren var på väg, jag
var rusig och matt
Vi var på gång, vi var VIP, det var nån
efterfest för Kent
Allt var lite eftertraktat, allt var lite känt
och

Allt jag ser...

Mellan Tumba och Järna finns en kyrka vid
sjön
Vi tar oss dit i oktober, strax före snön
Den här vinden
är så kraftig, hela världen är på spänn
Den mörka natten
är så mörk, jag måste se dig igen