Bjã¶rn Afzelius Under Sions Kalla Stjã¤rna Lyrics

Under Sions Kalla Stjã¤rna Lyrics

Vi var i höjd med Saloniki när molnen drev isär och vi såg Egiska
Havet klart och tydligt. 
Det var en skönhet utan like, nästan som i
en sagovarld, när vi flög över dom Nordliga Sporaderna. 
Vi rundade
Pirèus och landa' i Aten. Staden låg där, vit och lockande, i solen.

Men jag stanns' vid en TV-skärm som stod i ankomsthallen. 
Jag ville
se dom sista nyheterna från Jerusalem. 
Och under Sions kalla stjärna
såg jag småflickor som fallit, 
med blodrosor på blusarna där
kulorna trängt in. 
Under Sions kalla stjärna såg jag samma blanka
terror 
som jag minns den från Warszawa och Berlin. 
Jag skulle segla
över havet, ner till Haifa från Athen, med några hundra deporterade
palestiner. 
Men det var svårt att finna ett fartyg som var till salu
för nå't sån't på grund av pressen på den greska regeringen.

Men jag försökte kultivera mej, i väntan på besked, så jag
drev omkring en del i kvarteren runt Omonia. 
Jag såg bouzoukidans i
Plaka, jag såg det slitna Parthenon. Och varje afton såg jag nyheterna
från Jerusalem. 

Och under Sions kalla stjärna såg jag
småflickor som fallit, 
med blodrosor på blusarna där kulorna
trängt in. 
Under Sions kalla stjärna såg jag samma blanka terror

som jag minns den från Warszawa och Berlin. 

Så fann man så
ett fartyg, i Larnaca på Cypern, Och vi talade om vår resa halva natten.

Och vi skrattade hysteriskt när israeliske ministern stor och
upphöjde oss till mördare i TV. 
Men vi skrattade inte längre
när vi såg i morgonbladet att dom som chartrat båten mördats samma
natt. 
Man hade sprängt dom i atomer vid en räd mot deras bilar. Så
nu satt vi framför nyheterna från Jerusalem. 

Och under Sions kalla
stjärna såg jag småflickor som fallit, 
med blodrosor på blusarna
där kulorna trängt in. 
Under Sions kalla stjärna såg jag samma
blanka terror 
som jag minns den från Warszawa och Berlin. 

Vi
söp oss fulla på hotellet bland tysta palestinier och bland agenter
från Mossad som köpte vykort. 
Men alla ville ändå resa, det
fanns ju, trots allt, en båt, och ingen orkade längre räkna dom som
stupat. 
SÃ¥, i gryningen, kom beskedet, vi alla visste skulle komma, om
att fartyget hade sprängts i Larnaca. 
Så jag reste från Athen med
dödens trötthet i mitt hjärta. Och på kvällen såg jag
nyheterna från Jerusalem. 

Och under Sions kalla stjärna såg
jag småflickor som fallit, 
med blodrosor på blusarna där kulorna
trängt in. 
Under Sions kalla stjärna såg jag samma blanka terror

som jag minns den från Warszawa och Berlin.